Aja.. Det var iaf typ ett år sen när jag runt niotiden satte mig i bilen in till stan, parkerade och betalade parkeringsbiljett. Precis när jag trycker på låsknappen och vänder mig upp mot G:a Rådstugugatan så kommer du gående där. Redan där kanske det märktes nånting speciellt, det blev inte som jag trodde iallafall. Inte lika tuffa som på nätet när vi kom hem till dig, men fortfarande tuffe John. Jag alltså.
Flera timmar satt vi där i den gröna soffan och drack onödigt lite öl, pratade nödvändigt mycket om jag-vet-inte-vad och när vi skulle sova betedde vi oss onödigt mycket som 13-åringar, ganska tuffa 13-åringar till slut.. Men ändå. Och gosse vad lycklig jag var, haha. (Hittar någon det citatet på något mer ställe i bloggen finns present att tillgå) Sen vet jag inte, sen rullade det väl bara på. Typ. Mycket öl blev det, många cigg, en jävla drös med kaffe och många fläskpannkaka/tom kha gai eller vafan det hette. Till och med ett par resor hann vi med, även om man inte minns dom hundra. (Läs: öl.)
Sen gick det väl lite åt helvete, men ändå inte, uppenbarligen, för nu har vi kommit tillbaka till bärsintaget om inte annat, fläskpannkaka är det sämre med. Hur som helst så hade du nog inte helt fel med "vänner för livet" och det är jag glad för. Älskar dig vännen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar