Det är nu man som sitter fast lite. På nåt sätt. Känslan av två tunga metallföremål som verkligen kilar sig fast i varandra och du får inte isär dom. Inte för att jag sitter ihop med någon på det viset, men jag sitter fast.
Men egentligen är det nog någon slags magnetism. Jag fladdrar mest hit och dit, som när man placerar två negativa poler mot varandra. Fan vad flummigt men det är ju lättförståeligt, ey?
Jag borde sova. Det skulle ju inte alls bli såhär sent eller blött idag. Imorgon har jag en hård dag framför mig, lycka till.
But you could've watched out, 'cause I like you.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
grubbla inte så mycket.
älskar dej alltid bäbis<3
du borde lärt dig vid det här laget att jag är en grubblare. haha
jag gillar dina grubblerier.
Skicka en kommentar